| | Ebba och Sven Schwartz stiftelse |  |
|
| | | Syftet med projektet “Samarbete och mångfald” är att förfina förståelsen för vilka förutsättningar och strategier som gör det möjligt att initiera, koordinera och upprätthålla långsiktig förvaltning av ekosystemtjänster i dynamiska landskap. Vad krävs för att människor ska kunna samarbeta med varandra och med biosfärens mångfald så att vi klarar de utmaningar vi står inför?
Ekosystemtjänster är ett begrepp som innefattar alla de ekosystemprocesser som människor har nytta av, såsom vattenrening, koldioxidupptag, matproduktion. Ekosystemtjänster är ett resultat av samspelet mellan en mångfald organismer, däribland människan. Begreppet är viktigt för att belysa människans beroende av biosfären, och för att identifiera hur olika beslut påverkar mänsklig välfärd genom effekter på ekosystemen.
Tidigare forskning har visat att långsiktig förvaltning av ekosystemtjänster bygger på flexibla samarbeten mellan olika aktörer, sektorer och olika beslutsnivåer, så kallad adaptiv samförvaltning. Detta beror på att olika aktörer har kunskap om olika delar och aspekter av landskapet, olika intressen, och olika möjligheter att påverka. Adaptiv samförvaltning är ett sätt att väga samman perspektiven och få en rikare bild av hur landskapet fungerar, och hur det kan skötas för att få olika ekosystemtjänster.
Hittills har mycket av forskningen om adaptiv samförvaltning skett genom fallstudier, där man undersökt enstaka fall. En viktig del i detta projekt utgörs därför av systematiska jämförelser mellan ett större antal exempel på adaptiv samförvaltning, både för att identifiera praktiska verktyg och förbättra rådande teorier. De systematiska jämförelserna sker dels i UNESCOs biosfärområden, som en del av det globala forskningsprogrammet Program on Ecosystem Change and Society, och dels i projektet SAPES.
Adaptiv samförvaltning och ekosystemtjänster i biosfärområden
Biosfärområden utses av UNESCO och ska vara förebilder och levande experiment för hållbar utveckling.
Alla biosfärområden har tre gemensamma mål: att bevara biologisk mångfald, att bidra till hållbar utveckling, och att stödja forskning och utbildning. Sedan 2008 ska de även arbeta med att upprätthålla ekosystemtjänster. Enligt riktlinjerna från UNESCO ska varje biosfärområde vara lokalt förankrat, tillämpa adaptiv förvaltning, och omfatta både skyddade och icke skyddade områden, men i nätverket finns även biosfärområden som i praktiken fungerar mer som konventionella nationalparker. Idag finns 580 biosfärområden i 114 länder. Sverige har fyra: Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre Dalälven och Blekinge Arkipelag.
I detta projekt undersöker Lisen Schultz effekterna av olika sorters förvaltning på ekosystemtjänster, dels genom en global jämförelse av 148 biosfärområden, dels genom fallstudier av 10 biosfärområden. Under 2011 har Lisen bland annat genomfört två workshops med anknytning till detta projekt, båda under konferensen EuroMAB 2011. Den ena workshopen samlade forskare inom det globala forskningsprogrammet Program on Ecosystem Change and Society och fokuserade på gemensamma forskningsfrågor och metoder för programmets tema Conservation Landscapes, där detta projekt är en viktig del. Den andra samlade 70 biosfärområdesrepresentanter och fokuserade på möjligheter och utmaningar ur praktikernas synvinkel, när det gäller förvaltning av ekosystemtjänster i biosfärområden.
Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och svenskt lantbruk
Lisen Schultz medverkar även i forskningsprogrammet SAPES, som utvärderar vilka effekter som olika naturvårdande i åtgärder i lantbruket har på ekosystemtjänster, samt vilka effekter olika styrmedel har på lantbrukarens beslut att vidta naturvårdande åtgärder.
Under 2011 har ekosystemtjänster som pollinering, biologisk kontroll, och kolinlagring i jorden mätts på ett stort antal svenska gårdar i olika typer av landskap, och med olika naturvårdande åtgärder (kantzoner, träda, etc) för att testa korrelationer mellan landskapstyper, åtgärder och ekosystemtjänster.
Lisen ingår i det team som har till uppgift att undersöka vad som påverkar lantbrukarnas beslut, bla genom enkäter och intervjuer. En nyckelfråga är om gårdarna i landskap där adaptiv samförvaltning pågår genererar mer ekosystemtjänster än de gårdar som ligger i landskap utan adaptiv samförvaltning.
Ecofriends – en social mobilapplikation om säsong
Under 2011 har Lisen även medverkat i projektet EcoFriends, där systemutvecklare, designers och ekologer samarbetat för att skapa en Iphone-app som visualiserar effekter av användarnas konsumtionsval. Tanken med appen är att skapa en lustfylld återkoppling mellan människan och naturen genom att fokusera på säsong, samt underlätta för kunskapsutbyte mellan de som använder appen.
Appen finns nu i en första version som kommer att testas i användarstudier under januari 2012. |
|
|
| |
| |
