Syftet med detta projekt är att bringa klarhet i hur människors agerande och ekosystemens dynamik påverkar varandra: hur människorna hanterar komplexiteten i de naturresurser de använder, hur de påverkar ekosystemen och deras förmåga att producera resurserna samt vilka effekter det kan förväntas ha på mänsklig välfärd från lokal till global nivå.

Målsättningen är att undersöka om det går att identifiera återkommande mönster i skilda situationer. Sådana mönster skulle kunna utnyttjas för att förbättra institutionerna och policy instrumenten som styr vår användning av de resurserna som ekosystemen producerar.

En aspekt som projektet lägger särskild vikt på är potentiella snabba förändringar i ekosystemens sammansättning och dynamik (s.k. regimskiften alternativt tröskeleffekter). Sådana förändringar har observerats i många ekosystem (korallrev, gräsmarker, sjöar, Östersjön) och verkar kunna innebära stora förändringar i människornas förmåga att erhålla varor och tjänster från ekosystemen med betydande välfärdsförändringar och omfördelningar till följd.

Projektet använder en holistisk ansats och försöker komma åt alla betydande faktorer i samspelet mellan människan och ekosystem. En blandning av olika metoder används däribland litteraturstudier, beteendeexperiment och matematisk modellering av specifika fallstudier t ex havsfiske (Östersjön, korallrev, Arktis) eller matproduktion.

Under 2011 har Anne-Sophie Crépin bidragit till en av bakgrundsartiklarna till nobelpristagarsymposiet The 3rd Nobel Laureate Symposium on global sustainability som hölls i Stockholm i maj 2011. Artikeln pekar på behovet att återkoppla människans utveckling till biosfärens förmåga att upprätthålla livsviktiga ekosystemtjänster. Symposiet samlade ett femtiotal ledande forskare och beslutsfattare, varav tjugo nobelpristagare, som med tre bakgrundsartiklar som grund diskuterade global hållbarhet och vägar framåt för mänskligheten.

Resultatet av diskussionerna blev dokumentet The Stockholm Memorandum, som överlämnades till medlemmar ur FN-chefen Ban Ki-Moons särskilt tillsatta grupp The UN high level panel on global sustainability (FN:s högnivåpanel för global hållbarhet), som anslöt till Symposiets sista dag. Gruppen, ledd av Finlands president Tarja Halonen, vittnade om hur viktiga lärdomarna från Symposiet och bakgrundspapperen var för deras arbete.

Vidare har Anne-Sophie Crépin under hösten tillsammans med två kollegor påbörjat en serie experiment för att undersöka hur människor beter sig när de tillsammans ska förvalta naturresurser med komplex dynamik som t ex fiske i Arktis. Preliminära resultat visar att människor sköter resursen bättre och är försiktigare när de vet att resursens återhämtningsförmåga kan minska drastiskt om det skördas för hårt.

Anne-Sophie Crépin leder också ett forskningsprogram som belyser oväntade kopplingar i global dynamik som kan leda till stora välfärdsförändringar. Exempel på sådana kopplingar är hur biobränsleproduktion påverkar matpriser och politisk stabilitet i vissa länder, eller hur issmältningen i Arktis (på grund av klimatförändringarna) möjliggör nya ekonomiska aktiviteter i regionen med eventuellt ytterligare utsläpp som följd, samtidigt som den leder till förändringar i jordens förmåga att upprätthålla ett stabilt klimat.