Ebba och Sven Schwartz stiftelse stödjer förnärvarande forskningsprojektet:

Klimatsmart lantbruk – hållbara lösningar för framtiden

Projektet är deltagardrivet, vilket innebär att lantbrukare och forskare arbetar tillsammans med att utveckla och testa lösningar för att ersätta lantbrukets oljeberoende och bidra till en klimatneutral livsmedelsproduktion.

Ökande energipriser och en oro för de globala klimatförändringarna sätter stora frågetecken inför en fortsatt utveckling av dagens jordbruk som i så hög grad drivs med hjälp av fossilenergibaserade insatser, så som diesel, maskiner, handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är nödvändigt att minska livsmedelsproduktionens klimatpåverkan och dess andra negativa miljöeffekter, samtidigt som vi måste ta ansvar för hur vårt livsmedelssystem påverkar människor och ekosystem i andra delar av världen. 

De nio gårdarna som ingår i projektet använder sig i så hög grad som möjligt av lokala ekosystem resurser och tjänster. Exempel på detta är lokala kretslopp av human urin och fekalier, draghästar i  trädgårdsodling och skogsbruk, djur som används som ogräsreglerare i grödor, biologisk skadedjurs- och ogräsbekämpning samt kvävefixering via baljväxter. Lokal förädling och försäljning är viktigt för ekonomin på gårdarna.

Vår idé är ett lantbruk där lokala förnybara resurser och tjänster ersätter fossil energi

Om gårdens storlek och produktion är anpassad till landskapet är det möjligt att effektivt nyttja lokala förnybara resurser och ekosystemtjänster.  Den anpassade skalan underlättar….

…kretslopp

Kretslopp bygger på balans mellan växtodling och djurhållning och korta avstånd mellan produktion och konsumtion av livsmedel. Slutna kretslopp i den anpassade skalan kan spara mycket energi genom att minska behovet av handelsgödsel och transporter. Det är också viktigt för att minska utsläpp av växthusgasen dikväveoxid (lustgas) från jordbruksjordarna.

…biologisk mångfald som redskap i produktionen

Ett produktionssystem med stor biologisk mångfald är mindre utsatt för skadetryck, ökar markens bördighet och är mindre sårbart vid extremt väder. Den biologiska mångfalden kan dessutom användas som produktionsredskap t ex kan grisar användas som markberedare, höns kan gödsla växthus, gäss kan beta ogräs och kor, getter och får kan samla in foder från marker som är otillgängliga för maskiner.

…mångfunktionalitet

Lantbrukets produktivitet bör värderas utifrån dess bidrag socialt, kulturellt, ekologiskt, ekonomiskt och miljömässigt. D.v.s. till vilken grad det producerar mat av god kvalitet, gynnar biologisk mångfald, bygger upp markens bördighet, håller landskapet öppet, ger arbetstillfällen, bidrar till bygdeutveckling, underhåller kulturarv och naturvärden, förmedlar kunskap, osv.

…en rättvis livsmedelsproduktion

I Sverige har vi unga bördiga jordar, gott om vatten och lågt tryck av skadeinsekter. Vi skulle kunna få höga skördar utan att tära på jordens ändliga resurser av t.ex. olja och fosfor och utan import av billigt foder med stora negativa effekter på människor och natur i andra delar av välden. Vi kan ha ett lantbruk som har ett etiskt och hållbart, ekologiskt fotavtryck. För att komma dit behöver vi bygga system med snabba kännbara återkopplingar i anpassad skala.

En slutrapport från 2007 - 2009 finns att hämta under fliken Vår forskning, där lägg också rapporter från projektets olika delstudier att läggas ut efter hand som  de publiceras.

Projektet finansieras av Ebba och Sven Schwartz Stiftelse och koordineras av forskare från CUL - Centrum för uthålligt lantbruk.

Läs mer om projektet:

Infoblad

Klimatsmart Lantbruk artikel i Forskningsnytt

Verksamhetsplan 2008